Arvskifte

 

 

 

 

 

Vanliga frågor om arvskifte

Hur gör man ett arvskifte?

Ett arvskifte görs genom att dödsboet skriftligt fördelar kvarlåtenskapen efter den avlidne. Finns det ett testamente ska arvskiftet göras enligt detta annars är grundregeln att alla arvingar ska ha lika stora arvslotter. Kommer dödsbodelägarna själva överens om hur kvarlåtenskapen ska fördelas kan de givetvis fördela egendomen på det sätt de själva vill. Kommer de inte överens kan de ansöka om att en skiftesman ska utses av tingsrätten. Denne skiftesman fördelar sen arvet mellan dödsbodelägarna. Hur själva arvet än fördelas ska allt framkomma i ett skriftligt dokument, en så kallad arvskifteshandling. Denna ska undertecknas av alla dödsbodelägare och är sedan ett bevis på att ägandet övergått till arvingen. Det är även den överlåtelsehandling som används för ansökan om lagfart och så vidare.

Hur skriver man en arvskifteshandling?

En arvskiftesförrättning består av följande steg:

• Den avlidnes kvarlåtenskap skrivs upp i en arvskifteshandling.
• All egendom värderas till det verkliga värdet.
• Egendomen fördelas mellan dödsbodelägarna i en arvskifteshandling.

Vid arvskiftesförrättningen kan alla dödsbodelägare vara närvarande men det är inget krav. Förrättningen kan göras antingen av en dödsbodelägare eller alla dödsbodelägare tillsammans. Om dödsboet inte kommer överens eller om de vill att en utomstående ska förrätta arvskiftet kan en utomstående skiftesman anlitas. Finns det ett testamente efter den avlidne ska detta ligga till grund för hur kvarlåtenskapen fördelas. Finns det inget testamente ska alla arvingar ha lika stora lotter i fördelningen av arvet.

Förrättningen inleds med att den avlidnes egendom anges i arvskifteshandlingen. I samband med detta ska den även värderas till det så kallade verkliga värdet. Som utgångsvärde används antingen det värde som angavs i bouppteckningen, om den gjordes nära inpå arvskiftet, eller det aktuella marknadsvärdet, om det har gått en längre tid sedan bouppteckningsförrättningen. Det verkliga värdet på egendomen framkommer när de kostnader, skatter och utgifter som kan tillkomma för den som ärver egendomen, dras av från marknadsvärdet. Alla dödsbodelägare ska vara överens om egendomens verkliga värde.

Därefter sker en lottläggning, så att alla arvingar erhåller endera lika stora lotter eller den egendom de ska erhålla enligt testamente. Lottläggningen klargörs sedan i arvskifteshandlingen. Arvskifteshandlingen är inte giltig förrän alla dödsbodelägare har skrivit under den och därefter ska varje dödsbodelägare ha var sitt original.

Behöver en arvskifteshandling bevittnas?

Nej, det finns inga krav på bevittning av en arvskifteshandling. Däremot måste alla dödsbodelägare, eller deras ombud, underteckna handlingen innan den blir giltig.

Vad kostar ett arvskifte och behöver jag hjälp av en advokat eller jurist?

Om ni själva förrättar arvskiftet kostar det inte mer än de kostnader ni har för att införskaffa de dokument ni behöver. Här på Juridiska Dokument kan ni ladda ner garanterat juridiskt korrekta dokument för detta ändamål. Våra jurister är alltid redo att hjälpa till, skicka ett meddelande så hjälper vi er!